Dahlin laddar om med VM efter Sabres slutspelsmiss

Buffalo Sabres missade slutspelet för rekordnoteringen 13:e gången i rad. På tisdagen fick tränaren Don Granato betala priset. Ffter fem år i klubben, därav fyra som lagets huvudtränare, fick han sparken.
– Tufft, suckade Rasmus Dahlin när Sabres spelare röjde ur skåpen på onsdagen. Han (Granato) har hjälpt mig så mycket med min hockey, han tog mig till nästa nivå. Jag hade några tuffa år innan han kom… Don och jag har haft en riktigt bra relation. Men nu måste vi ta nästa steg, få en fräsch start och se framåt mot ett nytt kapitel.

Men först skaDahlin spela VM med Tre Kronor. Det meddelade han på onsdagen.

– Ja, jag kommer att spela, säger backen. Sverige har en ny tränare och ett nytt spelsystem. Det blir kul att träffa alla och att få lära där, så VM blir stort för mig.

Ett glädjebesked för förbundskapten Sam Hallam och Tre Kronor-staben inför VM i Ostrava och Prag i maj. Före VM ska dock Dahlin och hans lagkamrater i Buffalo Sabres slicka såren efter en säsong som slutade långt ifrån målet slutspel.

– Vi måste börja med att se oss själva i spegeln. Vi var inte tillräckligt bra, helt enkelt. Vi hjälpte inte Donnie (Granato) ett enda dugg. Nu behöver vi en bra sommar och när vi kommer tillbaka till träningscampen behöver vi någon som drar med oss; vi är ett ungt lag, vi är hungriga och behöver någon som pressar oss.

Buffalos GM Kevyn Adams letar efter en erfaren coach, någon som verkligen klarar att motivera spelarna.

– Det låter bra, sade Dahlin. I den här ligan måste man spela hårt och på rätt sätt. Så visst, det är vad vi behöver. Är det något jag har lärt mig under åren i ligan, så är det att man måste ge 110 procent i varje match, på varje träning om man ska lyckas och bli något här.
Rasmus Dahlin har nyss avslutat sin sjätte säsong i Buffalo och i NHL. Den 24-årige backen från Trollhättan slog ett personligt målrekord och kom upp i 59 poäng (20+39) på 81 matcher. Men slutspelsmissen var bitter. Buffalo (39-37-6) slutade sju poäng efter slutspelsklara Washington Capitals - ett lag som Buffalo besegrade två gånger i grundserien.

– De förtjänade platsen (i slutspelet), vi gjorde det inte. Totalt sett var de bättre än oss, de har ett erfaret lag och smarta spelare som hittade en väg att greja det. All cred till dem… fast naturligtvis hatar jag att inte få spela slutspel. Jag önskar att det hade varit vi.

Vad var det då som gick fel? Statistiken visar att Buffalo var ett av ligans sämsta lag i powerplay: med en effektivitet på 16.6 procent hade Sabres bara fyra lag bakom sig i PP-tabellen. Något också Dahlin noterat:

– Det har varit skillnad på den här säsongen och de före. Vi kunde, om jag ska vara ärlig, ha stulit många poäng till om vi haft ett bra pp-spel. Andra hälften av säsongen spelade vi ett bra försvarsspel, men pp-spelet var en stor anledning till att det gick som det gick och att vi inte vann de jämna matcherna.

– Vi försökte spela på samma sätt som förra året, bara ge pucken till ’Tommer’ (Tage Thompson). Då gjorde han mål varje gång. Nu visste de andra lagen vad de skulle göra. Men vi var låsta i samma spelsätt, och hittade inte rytmen. Det var huvudorsaken till att det inte fungerade, sade Dahlin om Thompson som gjorde 20 pp-mål i fjol men bara nio i år.
Dahlin efterlyste en ny mentalitet i laget. Särskilt när det handlar om pp-spelet.

– Vi behöver en nystart, ett nytt sätt att tänka. Vi har en hel del jobb att göra, konstaterade han.

De senaste två säsongerna har svensken spelat med ett A på tröjan, bokstaven som utmärker den assisterande lagkaptenen. Än så länge har Dahlin inte hört om någon eventuell befordran till ett C på tröjan.
– Det är inget vi har pratat om. Jag gör det jag ska göra men det är många i laget som klivit fram. Vi får se vad som händer, men jag är redo för allt.
Skulle Dahlin erbjudas möjlighet att någon gång, nu eller i framtiden, axla kaptensrollen känner han sig trygg med vad han plockat upp av sina föregångare i Sabres:

– Massor. Man lär sig något av alla. Om det händer (att han blir erbjuden kaptensrollen) så har jag min egen filosofi att gå efter: att bara vara mig själv. Men jag har lärt mycket av ”Oki” (Kyle Okposo) och ”Eichs” (Jack Eichel) och från Joel Lundqvist, min gamle kapten hemma i Sverige. Han var en viktig mentor för mig.

Och när den nye tränaren ringer upp i sommar för att få en överblick över läget – vad ger backen då för analys?

– Att det här laget har hungriga spelare, vi är ett ungt lag och vi förväntar oss att han sätter press på oss och gör bra saker med laget.